Sommar och vänner

Jag har ganska många kompisar, tjejer som jag pratar inredning, smink och mode med.
J och jag har ett ganska stort umgänge, som vi har fester och middagar tillsammans med. Men nära, tighta vänner, det har jag några få och de är mig väldigt kära.
Där kan jag vara mig själv till 100 %, jag behöver inte föreställa mig, jag kan få vara så där knasig och säga lustiga saker som bara kommer utan att jag tänker mig för och ingen dömer mig för det, jag kan få sitta tyst och bara lyssna om jag vill det, det finns inga förväntningar, inga krav utan jag kan bara få vara, det är himla skönt..
Två av dem träffade jag i går, två väninnor som funnits i mitt liv sedan jag var 9 år och kom ny till klassen.. Sedan har vi följts åt, inte alltid umgåtts hela tiden, det har funnits perioder där vi inte hörs alls ofta men jag vet att de finns där, som i ett äktenskap, i nöd och lust, så är det även med mina vänner..

Nu när vi är vuxna och har barn och män så umgås vi alla och en tradition vi har är att åka ut till C:s sommarstuga, där vi fikar, badar, äter, pratar, skrattar och bara är... Så himla skönt och så glad är jag när jag ser våra män stå och snicksnacka vid grillen, våra barn leka alla fem tillsammans och vi tre, väninnor från förr kan smågunga i hammocken och bara mysa och gulla med M:s lilla nytillskott i familjen...

Lycka!