Tant?

Förra sommaren fick jag ett infall när jag på en lunch passerade Noa Noa och såg (tyckte jag då) en läcker klänning i lite grön batik så där.. Provade snabbt, bestämde mig för att jag gillade den och så köpte jag plagget! Sedan har den hängt där i garderoben och helt enkelt glömts bort..

I går när vi skulle på studentuppvaktning och jag på dagen kom på att jag inte hade något fint att ha på mig så slog det mig att jag hade den där klänningen någonstans och tänkte att den skulle ju sitta fint! Sagt och gjort, den åkte på, frisyr och smink fixades och enkla smycken las till och ja, jag kände mig rätt nöjd, till min son såg mig...
- Ska du ha på dig den där?!
-Japp! Säger jag med ett leende.
- Är den din? frågar sonen.
- Japp! Säger jag och ler nu lite mer ansträngt för jag anar vad som kommer...
- Den var verkligen inte till din fördel! Du ser ju ut som en tant!
- Äh.. Tack eller nåt, hasplar jag ur mig och känner 40-års krisen komma som en ångvält..
Samlar mig något och frågar sedan, vad vill du att jag ska ha på mig då när det är fest?
-Jeans och t-shirt för det är min mamma! Punkt.. Och sedan går han..
Kvar står min make som hört samtalet och han ler också lite ansträngt, när jag tittar på honom med frågande blick så svarar den konflikträdde:
-Äh.. Du är ju fin i allt älskling! Och så stryker han mig lite tafatt på armen.

Jo sure! Jag litar mer på sonen i detta fall så imorgon åker klänningen ut på Tradera. Jag vägrar vara tant!

Här är klänningen förresten för den som undrar! 1500 kr i sjön! Nu googlar jag efter nya, tuffa klänningar för klänningar vill jag ha i sommar! Punkt även här:)

Update: Jag har nu bestämt mig för att den är till salu! Om någon är intresserad som läser här och inte blir lika påverkad av sina söner så säljer jag den för 300 kr! Maila mig i så fall på: rosiesevelin@hotmail.com

Update2: Den är nu såld!:)